full screen background image

En titt i backspegeln

 
Det är redan en bit in i augusti och det känns som om tiden bara går fortare och fortare. Jag förstår inte vad som händer! 
Hur som helst: Jag har köpt en cykel i sommar. Önskar bara att jag cyklat mera än vad jag gjort, men man kan ju bättra sig.
 
Det märkliga var att jag fick tillbaka så många barndomsminnen när jag har cyklat. En hund och en prästkrage förde mig omkring 50 år bakåt i tiden... Det var som att titta i backspegeln.
 
En kvinna kom gående med sin hund på grusvägen där jag cyklade. Och det var väl inte så märkvärdigt, jag som ofta möter hundägare på mina promenader. Men, jag cyklade den här gången...
Jag blev påmind om den isande kyla och fruktan som jag upplevde som barn när en stor schäfer jagade mig. Jag hade plockat liljekonvaljer i en backe, när hunden upptäckte mig. Och jag slängde mig på cyklen med hunden jagande och skällande bakom mig. Ojoj, vad det gick undan!
 
Så cyklade ja vidare på min nya vita cykel, och såg fullt med prästkragar längs med vägen. 
Som barn lekte vi ofta med dessa blommor för att se om vi skulle bli gifta. De vita kronbladen plockades varsamt bort medans vi sa "gift, ogift, gift, ogift..." Det gällde att få "gift" på det sista bladet.
På badstranden var det ofta en tråd från en filt eller badlakan som sysselsatte oss. Vi snurrade tråden runt fingret för att få veta första bokstaven på den vi skulle gifta oss med. A, B, C, D, E...
 
Jag fortsätter reflektera utifrån det jag ser och upplever, och samtidigt tittar jag bakåt i backspegeln.
 
Det är konferenstider och vi ser alla åldrar blandas. Jag lägger märke till en liten pojke i 8-9 års ålder. Han har som många andra barn sin iPad med sig och lurar i öronen för att inte störa.
Det är fullt tryck i lokalen och alla kan vara med i lovsången när texterna rullas upp. Efter en stund är det så dags för Ulf Christiansson - och ingen är oberörd! Pojken fortsätter titta på sin Ipad, helt omedveten om vad som händer i lokalen. Och bibelorden kommer upp på skärmarna.
 
ALLT är så långt ifrån hur det var, när jag var i den åldern - och jag tittar återigen i backspegeln.
Min "aktivitet" på mötet, var att leta rätt på vilken sång vi skulle sjunga ur Segertoner. Pastorn sa ett nummer, och man måste vara allert så man inte missade det. Och man sjöng vers på vers... Sedan var det kollekt och man hade sina slantar med sig, och därefter var det dax för predikan.
I mammas bruna bibel försökte jag hitta dagens text. Nu började det bli långtråkigt, och man väntade och väntade att predikan skulle ta slut. För att orka en liten stund till fick man en Tulo, eller ännu bättre en vit Läkerol.
Kanske man fick tillåtelse att gå på toaletten...
 
Vad tog vi med oss in i framtiden från vår barndom, och vad ger vi nästa generation för verktyg in i vuxenlivet?
 
Vi kan bära med oss händelser och upplevelser som vi en gång inte rådde på, och där fruktan och oro nu kan ha funnit en boningsplats. I leken kan verklighetsflykten fått det utrymme, som trängt undan sann vägledning och korrigering, för att i värsta fall uppenbara sig som krossade drömmar. Vår "iPad" som spelar upp gamla minnen och föreställningar och hindrar oss att se och ta in det som händer här och nu.
 
Men hur ska jag nu resonera kring "tråkiga" möten som barn kan uppleva det? Och kanske inte bara barn...
Vi får konstatera att vi lever i en tid där underhållningsmentaliteten är en självklar del av tidsandan, OCH det är något som Guds Ord varnar för!
 
 🔹🔷🔹
Det ska du veta att i de sista dagarna 
skall det komma svåra tider.
Människorna skall älska njutning
i stället för Gud
och ha ett sken av gudsfruktan
men förneka dess kraft.
Håll dig borta från dem!
2Tim. 3:1,4-5
🔷 
 
Vänj den unge vid den väg han bör vandra... 
Jodå, jag vet vilket dilemma detta är. 
Inte alls så enkelt. Nästan omöjligt.
Kan man tycka.
Man blir uppgiven - nästan.
Orkar man verkligen ta tag i detta?
Men alla andra..? Hur ska man göra nu då?
 
Det finns en biblisk backspegel som för oss till sanningar och grundbultar vi inte får tappa och förlora. Kanske som vi till och med måste återerövra! Det är mycket i vår tid som påminner om hur det var för Israels barn en gång i tiden, innan de kom i fångenskap. Vi har en egenskap att vilja plocka ut russinen ur kakan, alla välsignelser och talet om en underbar framtid,  men det finns mycket annat också som talar till oss i vår tid - om vi vill och vågar lyssna.
 
Tio av Israels stammar fick på 700-talet f. Kr. uppleva hur assyrierna kom och erövrade dem, för att föra bort dem som fångar till Babylon. Tvåhundra år senare kom babylonierna och tog de resterande två stammarna, Juda och Benjamin. De hade fått en nådatid som krävde omvändelse och bättring, men man lyssnade inte.
 
Amos ropar - i vår tid! 
Backspegeln visar en tid för länge sedan - som i sin tur har en spegel in i framtiden...
Amos talade till ett folk fylld av självsäkerhet, egenrättfärgighet och brist på gudsfruktan.
Där är vi nu!
 
Eleonora Lahti
 

Veckans bloggare:
Eleonora Lahti

 
 
Marie Lönngren Sonesson
 
Marie Lönngren Sonesson
Tidigare inlägg från

Marie Lönngren: En andra chans

by Radio Tio | jul 14, 2014

Wao!! Vilken sommar vi fick idag : )

Och här sitter jag o pluggar : )  Jag borde ju sitta ute men nu råkar det vara så att jag har texten jag ska läsa just nu på datorn som inte är bärbar : )

Jag gläder mig över alla er som firar 17:e maj o ni som deltar i Jesus- manifestationen. Ni har verkligen fått en perfekt dag : ) Ja och så alla er andra också som bara njuter där ni är : )

Jag har nyligen börjat plugga. Jag fick en chans till: ) Jag har läst på Örebro Högskola och på Uppsala universitet förut. Jag trodde inte att jag skulle kunna fullborda min examen men nu blev det så. ( det är mitt syfte i alla fall)

Jag gick till en studievägledare för ett tag sedan. Han gick in i sin databas o såg att jag hade ju redan en hel del poäng från universitet o högskola. Han var så uppmuntrande : ). Han sa:
-Men Marie du har ju bara 1 år o lite till kvar till en kandidatexamen: )
Ärligt talat hade jag ingen aning om detta . Men som sagt , vad uppmuntrad jag blev : )

Vi kom fram till att jag först skulle läsa färdigt A-kursen i religionsvetenskap där jag hade fullbordat 3 delkurser och hade 2 kvar. När jag är klar med den är jag behörig att fortsätta o läsa 2 B-kurser i teologi o sen när jag har skrivit min uppsats är jag klar med min kandidatexamen: )

 Några dagar senare gick jag upp till teologiska instutitionen i Uppsala som ligger bakom universitetsbiblioteket Karolina Rediviva. Jag fick prata med ett par studievägledare där." Vad roligt att du tänker fullborda dina studier" sa en utav dem uppmuntrande : ) Vi ska se vad vi kan göra, sa hon.

Det som var så häftigt var att den kurs jag skulle gå, delkurs 4 på A-kursen i religionsvetenskap , började dagen därpå : ). Detta hade jag ju absolut ingen aning om. Men det hade Den Helige Ande : ) Han hade kollen : ). Jag hade haft ett studieuppehåll på nästan 15 år när jag slutade mitt i A-kursen för att det blev faktiskt för mycket då med 3 småbarn osv…

Tänk vad Gud är god : ) Vilken omsorg han har. Det står att han t.o.m vet hur många hårstrån vi har på huvudet ( för oss som har hår där: ) Annars har han koll på allt annat också. Han som har skapat oss. Han vet hur många celler du och jag består av. Det står att han bryr sig om fågeln och den lilla blomman.

Varför bekymrar vi oss då så mycket ??

Jesus säger i Matteus 6:34 " Gör er alltså inga bekymmer för morgondagen. Den skall själv bära sitt bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga.

Men vi måste komma ihåg att för att denna vers ska gälla så måste vi göra det som står i versen strax före. Alltså vers 33, där står: "SÖK FÖRST GUDS RIKE OCH HANS RÄTTFÄRDIGHET SÅ SKA NI FÅ ALLT DET ANDRA OCKSÅ" !!!

Ja men vad menas med det då? Det är i alla fall inget svårt, för Jesus säger också att för att kunna förstå vad Guds rike är så måste vi bli som barn. Men å vad skönt. Om ett barn kan förstå det så måste ju jag också kunna förstå : ) 

När du har en relation med Fadern Sonen och Den Helige Ande likt den relation som ett barn har med sin Far och Mor då kommer du att kunna förstå vad Guds rike är. Jesu säger i Johannes 1, vers 12 : Men åt Alla dem som tog emot honom gav han makt att bli Guds barn! Åt alla dem som tror på hans namn.

Guds rike består av rättfärdighet frid och glädje i Den Helige Ande

När vi gör det i våra liv som innebär att vi förblir i dessa tre saker. Vi gör så mycket rätt vi kan med det ljus som vi har.  Vi gör det som leder till frid både inuti oss och i våra omständigheter och vi gör det som ger våra medmänniskor glädje. När vi gläder andra blir vi själva naturligtvis glada : )

Allt detta kan också uttryckas på ett annat sätt : Att vi följer Den Helige Andes röst i vårt hjärta . Vad han talar till oss och visar oss att vi ska göra. Det stod ju: rättfärdighet, frid och glädje i Den Helige Ande : ) 

Jag ska sluta med en uppmuntrande vers som jag fick i morse genom en vän som skrev den på FB: "Jag vet väl vilka tankar jag har för er säger Herren, nämligen fridens tankar och inte ofärdens, till att ge er en framtid och ett hopp!!! (Jer 29: 11)

Ja då kan man fråga sig: " Vad har allt detta du skrivit med musik att göra"? Detta är ju en blogg där sångare o musiker skriver. Både ja och nej kan man svara på den frågan: ) När jag skriver, skriver jag alltid utifrån mitt hjärta : ) för därifrån utgår livet står det i Ords 4: 20.

Jag är först och främst en människa. Sen är jag en Jesu lärjunge, en troende som predikar guds ord. Sen är jag en kvinna och en ensamstående mamma.  Jag är en artist, musiker, sångförfattare och sångerska. Jag är ju flera saker också, studerande, undersköterska.

Nej nu får det väl räcka. Men det som var bra var ju att det blev en presentation av mig på samma gång . Det är ju första gången jag skriver på denna blogg. Egentligen är ju sången o musiken inte vår identitet utan bara redskapet vi använder för att förmedla det vi har i våra hjärtan: ) Vid något annat tillfälle blir det mer från sångartistmusikerlovsångssidan av mig Jag har svårt att sluta men det gör jag väl nu då

Kram på er alla : ) / Marie

 

Leave a comment