full screen background image

Ljuset, värmen, våren

Visst är det helt underbart när våren kommer. Solen strålar och naturen börjar återigen spira av liv. Det som var mörkt blir ljust, det som såg dött ut har åter bevisats vara full av kraft och liv.

För de flesta människor kommer våren och solen som en räddare i nöden. Känslan av att gå på sparlåga under vinterns mörker och kyla drabbar troligtvis de flera av oss. Många människor jag talar med mår dåligt under årets mörkaste månader. De känner sig isolerade och ensamma vilket ofta genererar till ett depressivt tillstånd. Men så fort solen börjar stråla i större kraft och värmen sakta hitta sig tillbaka så släpper det som upplevt tungt och mörkt och en känsla av förlossning gör sig påmind. Man ser människor le i större utsträckning,. Man tar sig tid att träffa människor och socialiserar mer, något som ligger i vår natur, gemenskapen med andra.

Det andliga fungerar på samma sätt. Precis som vi människor är beroende av solljuset så är vi beroende av Guds ljus. Gud är ljus och i honom finns inget mörker. Vi kan leva en tid i det mörka, dunkla men får vi inte ljus i vår själv och ande så stagnerar vi, det andliga livet tar slut. Livet finns i ljuset som finns hos Gud. Naturen behöver ljuset och värmen för att helt kunna slå ut och blomstra i all sin kraft. Vi behöver Guds värme och ljus för att vi ska kunna växa och frodas i all vår kraft.

Gud har skapar allt. Guds skapelseverk är vackert och Gud vill att vi ska njuta av Hans skapelse. Varje del av naturen är en reflektion av Guds skönhet och jag är övertygad om att naturen därför är en helandekraft för vår kropp.

När man ser på det Skandinaviska klimatet blir det så konkret när våren anländer. Från att träden och marken är nakna efter vinterns karga grepp sker sen en explosion av grönska. Låt Guds ljus rikligen få blända dig så att ditt andliga liv också får uppleva explosionen av värme och ljus som generera i andlig grönska.

”I hans kölvatten strålar vägen av ljus… ” Job 41:23

”Ty hos dig är livets källa, i ditt ljus det vi ljus.” Ps 36:10

”Detta är det budskap som vi har hört från honom och som vi förkunnar för er, att Gud är ljus och att inget mörker finns i honom.” 1 Joh 1:5

 

Med önskan om allt gott

Maria Owiredu
Radio 10


Veckans bloggare:
Maria Owiredu

 
 
Marie Lönngren Sonesson
 
Marie Lönngren Sonesson
Tidigare inlägg från

Emilia Lindberg: Jul, jul, strålande jul!

by Radio Tio | dec 09, 2014

”Inget är som väntans tider”, brukar man säga. ”Den som väntar på nått gott..” osv är vanliga ordspråk. Nu väntar vi många på julen. Ledighet, vila, familjetid, glädje, mysiga kvällar, snö, god mat, tända ljus, gåvor etc. Mycket kärlek och uppmuntran förväntar vi oss att få och att få ge. Men hur har vi det nu egentligen? Nu när vi väntar..

Är det inte så att många av oss just nu är på upploppet, på sista sträckan med allt som ska hinnas? Man lägger i den där växeln som egentligen inte finns och som man inte vet var den kommer ifrån, krafterna är ju egentligen slut? Men det går, varje år. Och när vi springer i mål med andan i halsen och har hunnit både handla mat, julklappar, målat naglarna röda och gått på julkonsert så flyger de lediga dagarna bort med en väldig fart. Vart tog julen vägen? Vad hann vi med? Är det redan nytt år igen?

För att julen ska få bli den tid som vi önskar tror jag vi behöver finna vila i tiden som är nu, innan. När vi var små firade vi alltid julafton hos mormor och morfar. Nerverna var på spänn redan när julkalendern började första december för vi visste vad som väntade. Så när julafton väl stundade var vi som uppskruvade polkagrisstänger och kunde verkligen inte vänta längre! Då brukade mamma säga i bilen på väg till julaftonsfirandet, lite förmanande: ” - Det är nu ni ska njuta flickor, nu när ni har allting kvar.”

Jag minns att jag tittade på Sofia som satt på andra sidan i baksätet på sin bilkudde och hon tittade på mig, och vi bytte blickar med frågande ansiktsuttryck. Hur kunde hon säga så? Vad menade mamma med det? Det var ju nu vi skulle äta snabbt, kanske en köttbulle, lite rödbetssallad och en halv potatis på sin höjd, för att efter Kalle Anka så fort som möjligt komma fram till det viktigaste, tomten och julklapparna.

Idag kan jag förstå vad mamma försökte förmedla. Det är tiden nu, när vi väntar, som är viktig att vi tar till vara på, att vi landar i. Därför firar vi advent, för att vi väntar på hans ankomst. Tiden nu är dyrbar, den vill säga oss något, förbereda oss på vad som komma skall. ”När de befann sig där var tiden inne”, säger Bibeln i Luk 2:6 om när Jesus skulle födas. Processen var färdig, och stunden var kommen.

Men tiden innan var förberedd, uttänkt och avgörande för utgången. Jesus föddes när tiden var inne och jag tror att när Maria tog allt detta till sitt hjärta och begrundade det, så tänkte hon tillbaks till den stunden då ängeln först besökte henne och fram till den platsen där hon nu var. Hur hela processen i med och motgång hade blivit och resulterat i.

Även om den här tiden är jäktig för mig också med julkonserter, julens sånger, julmarknad, Lindbergarnas Jul och juldagskonsert för att nämna lite, så försöker jag med ett lite stressat schema att finna ro den här månaden. Se december som en landningsbana inför julen. Vi måste ta tillvara på tiden innan julens tre dagar.

Så om du sitter där med inköpslistor, trött och har mängder med måsten som hänger över dig, så vill jag att du gör en sak nu. Ta en kopp kaffe, sätt på en favoritjulsång och stanna upp en stund för att ta in att vi faktiskt är i väntans tider! Du kommer hinna, det blir jul i år igen!

Leave a comment