full screen background image

Vi talar nästan inte om det...

Jag vet knappt var jag ska börja...😧
Denna julledighet har varit stunder av att leta, gräva, försöka förstå och upptäcka. Och jag blir så frustrerad när jag inte ser eller uppfattar allt som jag vill få tag på! Jag har inget behov av filmer och serier för att kunna roa mig. 
ALLT jag längtar efter är att få del av det Guds Ande vill leverera till sitt folk i denna tid. Jag vill kunna lyssna, ta in och omsätta det.
Våra ögon och öron är viktiga kanaler in i våra liv. Det är bl.a. de som hjälper till att bygga upp eller riva ner det Gudsrike vi har inom oss. Våra hjärtan och tankar behöver ett beskydd i denna tid, och det kan vi inte ta lätt på. 
 
Antikrist ande är i full verksamhet - och det kommer att tillta under 2018. Om vi inte är beredda och förstår tidens olika tecken, kommer vi att ha svårt att navigera framöver. 
 
Jag ber Gud om en desperat hunger mitt ibland oss som kristna, och en noggranhet att inte bli bedragen i denna tid. Att vi ska kunna läsa och förstå Guds Ord på ett klarare sätt, för Gud själv har lovat att uppenbarelsen kring Ordet ska öka i den yttersta tiden - om vi läser...
Finns vi då där för att få tag på det, eller är vi fortfarane i stadiet av att göra som vi alltid har gjort och levt? Kan vi tänka oss att göra de förändringar som behövs?
 
Detta skriver jag till er 
med tanke på dem som försöker leda er vilse.
Vad er beträffar, så förblir i er den smörjelse 
som ni har tagit emot av honom, 
och ni behöver inte någon som undervisar er, 
utan vad hans smörjelse lär er om allting 
är sanning och inte lögn.
Förbli i honom som den har lärt er.
1 Joh.2:26-27
 
Det finns något som vi alla kan få del av. Det är smörjelsen från Gud själv, den helige Andes vägledning, som är unik och tillgänglig för var och en av oss. Då kan vi inte slå oss till ro och tro att andra är våra guider i livet, för i detta avsnitt skrev Johannes just specifikt om Antikrist och antikrister...
Daniel skriver:
 
Dem som har kränkt förbundet 
skall han med smickrande ord locka till avfall,
men de av foket som känner sin Gud
skall stå fasta och hålla ut. 
De förståndiga bland folket ska ge många insikt...
Daniel 11:32-33
 
Det är som om vi kristna som tror på detta har tappat målföret. 
 
William Booth sa på sin tid på 1800-talet, om framtiden och dess faror:
 
"Religion utan den Helige Ande,
kristenhet utan Kristus, 
förlåtelse utan ånger,
frälsning utan pånyttfödelse
politik utan Gud
och himmel utan helvete."
 
Vi har ett och annat att stå upp för och försvara.
 
/Eleonora Lahti

Veckans bloggare:
Eleonora Lahti

 
 
Marie Lönngren Sonesson
 
Marie Lönngren Sonesson
Tidigare inlägg från

Joakim Claesson: Ett liv "på bussen"

by Radio Tio | jul 08, 2015

Tre av mina familjemedlemmar fyller år i juli. Det passar inte så bra ihop med att man har semester. Den s.k. semesterkassan blir lite tunn, eftersom man gärna vill ge en liten present till personen som fyller år. Även en stor del av planeringen går åt att veta vart man befinner sig på semestern, så att den som fyller år den dagen tycker att det är ok att bli uppvaktad utanför hemmet. Inte alltid en lätt sak.

Jag tror att mina barn har förstått att vi verkligen försökt göra det så bra som möjligt och att vi valt att se till varje familjemedlems bästa. Därför blev jag så oerhört stolt och glad när min äldsta dotter Martina valde att lägga sin lediga helg (och sina pengar) på att ta bussen från Stockholm till vår lilla stuga på Öland, där vi firar vår semester i år. 7,5 timmar tog resan. Varför? För att fira sin kära mamma på födelsedagen. En välplanerad överraskning som gjorde mamma Cecilia helt mållös, tårögd och otroligt glad.
 
Min dotter har det ”största” hjärta jag vet. Hon hade bara en sak i sitt sinne – att glädja sin mor. Hon visste vad det skulle betyda för Cecilia när hon kom på besök. Att offra all den tiden i en buss var inget problem för henne, för hon visste resultatet – en riktigt glad mamma.

Tänk om vi alla valde att ha samma inställning till Gud. Att vi gav det där lilla extra för att visa Gud att vi verkligen älskar honom. Ett överlåtet hjärta är det enda som Gud verkligen vill ha. På samma sätt som Cecilia, när det gäller Martina, kräver inte Gud något av oss. Han blir bara otroligt glad när vi ger vårt hjärta till honom.
 
Jag vet att jämförelsen ovan haltar lite, men jag tror ni förstår min poäng. Om vi lever ett liv där vi ger hela vårt hjärta till Gud, så blir inget sig likt. Vi kommer att ”sätta oss på bussen i 7,5 timmar” för att göra det han vill att vi ska göra och inte för att VI tycker det är kul. Han kommer i centrum för det vi gör och vi får vara med och påverka människor överallt där vi går fram, eftersom vi vet vad vi ska göra för att göra hans vilja.
 
Ett överlåtet hjärta börjar i lovsång och tillbedjan. Att helt osjälviskt bara upphöja och tillbe Jesus, där alla våra egna behov läggs åt sidan. Då får Gud möjlighet att påverka våra liv i en helt annan riktning än vad vi själva kanske hade valt. Ett liv ”på bussen” för att förändra människor.
 
 

Leave a comment