full screen background image

Vi talar nästan inte om det...

Jag vet knappt var jag ska börja...😧
Denna julledighet har varit stunder av att leta, gräva, försöka förstå och upptäcka. Och jag blir så frustrerad när jag inte ser eller uppfattar allt som jag vill få tag på! Jag har inget behov av filmer och serier för att kunna roa mig. 
ALLT jag längtar efter är att få del av det Guds Ande vill leverera till sitt folk i denna tid. Jag vill kunna lyssna, ta in och omsätta det.
Våra ögon och öron är viktiga kanaler in i våra liv. Det är bl.a. de som hjälper till att bygga upp eller riva ner det Gudsrike vi har inom oss. Våra hjärtan och tankar behöver ett beskydd i denna tid, och det kan vi inte ta lätt på. 
 
Antikrist ande är i full verksamhet - och det kommer att tillta under 2018. Om vi inte är beredda och förstår tidens olika tecken, kommer vi att ha svårt att navigera framöver. 
 
Jag ber Gud om en desperat hunger mitt ibland oss som kristna, och en noggranhet att inte bli bedragen i denna tid. Att vi ska kunna läsa och förstå Guds Ord på ett klarare sätt, för Gud själv har lovat att uppenbarelsen kring Ordet ska öka i den yttersta tiden - om vi läser...
Finns vi då där för att få tag på det, eller är vi fortfarane i stadiet av att göra som vi alltid har gjort och levt? Kan vi tänka oss att göra de förändringar som behövs?
 
Detta skriver jag till er 
med tanke på dem som försöker leda er vilse.
Vad er beträffar, så förblir i er den smörjelse 
som ni har tagit emot av honom, 
och ni behöver inte någon som undervisar er, 
utan vad hans smörjelse lär er om allting 
är sanning och inte lögn.
Förbli i honom som den har lärt er.
1 Joh.2:26-27
 
Det finns något som vi alla kan få del av. Det är smörjelsen från Gud själv, den helige Andes vägledning, som är unik och tillgänglig för var och en av oss. Då kan vi inte slå oss till ro och tro att andra är våra guider i livet, för i detta avsnitt skrev Johannes just specifikt om Antikrist och antikrister...
Daniel skriver:
 
Dem som har kränkt förbundet 
skall han med smickrande ord locka till avfall,
men de av foket som känner sin Gud
skall stå fasta och hålla ut. 
De förståndiga bland folket ska ge många insikt...
Daniel 11:32-33
 
Det är som om vi kristna som tror på detta har tappat målföret. 
 
William Booth sa på sin tid på 1800-talet, om framtiden och dess faror:
 
"Religion utan den Helige Ande,
kristenhet utan Kristus, 
förlåtelse utan ånger,
frälsning utan pånyttfödelse
politik utan Gud
och himmel utan helvete."
 
Vi har ett och annat att stå upp för och försvara.
 
/Eleonora Lahti

Veckans bloggare:
Eleonora Lahti

 
 
Marie Lönngren Sonesson
 
Marie Lönngren Sonesson
Tidigare inlägg från

Eleonora Lahti: Möteströtta kyrkomedlemmar

by Radio Tio | mar 09, 2016

Sorry to say....

Jag möter i olika sammanhang många kristna som säger:
- " Nej, jag orkar inte mera möten.." Man är trött och less på att vara mötesbesökare. För dem har besöken i kyrkan blivit färre och färre, och på något märkligt sätt är det inte något man själv valt bort, bara för att man inte ids gå. 
Nej, det sitter djupare och på ett helt annat plan.

Man känner sig inte längre delaktig och hemma i det man trodde var kyrkan, eller känner inte riktigt igen sig. För att inte längre göra våld på sig själv stannar man hemma - och vet inte hur man ska hantera det man upplever. Något man kanske inte ens kan samtala om. Tron och längtan efter Guds närvaro mitt i livet finns kvar, men ändå...
Det är en känsla som har svårt att lämna. Men förstås, kanske man ändå ska försöka hålla skenet uppe...?

Vi alla går igenom olika säsonger och skeenden i livet. Ibland är det bara att härda ut och hålla fast i det man har, andra gånger behöver man släppa taget, fast allt känns osäkert och otryggt.
Det kan vara relationer, familj eller barn som får sätta agendan - och vi vandrar runt i vårt ekorrhjul med längtan att komma vidare....

Människofruktan har med sig snaror
Men den som förtröstar på Herren
blir beskyddad.
Ordsp. 29:25

Gud har aldrig tänkt att vi ska leva nätt och jämt, lite på sparlåga, där andras förväntningar på oss ska diktera vår tillvaro. En underbar framtid väntar alla dem som sätter sitt hopp till Herren, och är öppna för de nya vägar som kan visa sig. Din familj kan självklart vara en del i detta, när du befinner dig mitt i den säsongen av livet.

Visst kan många andra faktorer också spela in, när människor upplever sig möteströtta. Precis som det är för vår fysiska kropp kan det också vara för vårt andliga liv.
Ensidig kost, för mycket socker och fast food, eller för lite sömn och vila, kan ställa till det för oss. Men även besvikelse, oro, felaktiga relationer och sammanhang kan få oss att tappa orken. 

Lev dagligen i Guds ord, för det ger näring och balans i livet.
Stressa inte runt och tro att du ska hinna med allt som förväntas av dig, utan våga prioritera ensamma stunder. 
Var noga med din andliga hygien så inte någon bitterhet eller oro får greppet om dig. Eller felaktig undervisning….
Och du: Låt dina relationer vara det som lyfter dig. Så mycket kraft och glädje rinner ur dig och dränerar ditt liv, om du står kvar i sammanhang "bara för att...”. 
Det kanske är dags att våga visa färg och vara trovärdig där också?!

Var och en har sitt eget ansvar att ta, och du kan aldrig skylla på någon annan. Gör de förändringar du inom dig vet du bör ta tag i som är i enlighet med Guds ord.
Jodå...visst finns det även märkliga situationer som vi har svårt att själva rå på. 
Där vill Guds kraft komma och göra skillnad!

Saliga är de människor som har sin styrka i dig,
De som har dina vägar i sitt hjärta. 
Ps. 84:6

Eleonora Lahti
Uppsala




Sorry to say....

Jag möter i olika sammanhang många kristna som säger:
- " Nej, jag orkar inte mera möten.." Man är trött och less på att vara mötesbesökare. För dem har besöken i kyrkan blivit färre och färre, och på något märkligt sätt är det inte något man själv valt bort, bara för att man inte ids gå. 
Nej, det sitter djupare och på ett helt annat plan.

Man känner sig inte längre delaktig och hemma i det man trodde var kyrkan, eller känner inte riktigt igen sig. För att inte längre göra våld på sig själv stannar man hemma - och vet inte hur man ska hantera det man upplever. Något man kanske inte ens kan samtala om. Tron och längtan efter Guds närvaro mitt i livet finns kvar, men ändå...
Det är en känsla som har svårt att lämna. Men förstås, kanske man ändå ska försöka hålla skenet uppe...?

Vi alla går igenom olika säsonger och skeenden i livet. Ibland är det bara att härda ut och hålla fast i det man har, andra gånger behöver man släppa taget, fast allt känns osäkert och otryggt.
Det kan vara relationer, familj eller barn som får sätta agendan - och vi vandrar runt i vårt ekorrhjul med längtan att komma vidare....

Människofruktan har med sig snaror
Men den som förtröstar på Herren
blir beskyddad.
Ordsp. 29:25

Gud har aldrig tänkt att vi ska leva nätt och jämt, lite på sparlåga, där andras förväntningar på oss ska diktera vår tillvaro. En underbar framtid väntar alla dem som sätter sitt hopp till Herren, och är öppna för de nya vägar som kan visa sig. Din familj kan självklart vara en del i detta, när du befinner dig mitt i den säsongen av livet.

Visst kan många andra faktorer också spela in, när människor upplever sig möteströtta. Precis som det är för vår fysiska kropp kan det också vara för vårt andliga liv.
Ensidig kost, för mycket socker och fast food, eller för lite sömn och vila, kan ställa till det för oss. Men även besvikelse, oro, felaktiga relationer och sammanhang kan få oss att tappa orken. 

Lev dagligen i Guds ord, för det ger näring och balans i livet.
Stressa inte runt och tro att du ska hinna med allt som förväntas av dig, utan våga prioritera ensamma stunder. 
Var noga med din andliga hygien så inte någon bitterhet eller oro får greppet om dig. Eller felaktig undervisning….
Och du: Låt dina relationer vara det som lyfter dig. Så mycket kraft och glädje rinner ur dig och dränerar ditt liv, om du står kvar i sammanhang "bara för att...”. 
Det kanske är dags att våga visa färg och vara trovärdig där också?!

Var och en har sitt eget ansvar att ta, och du kan aldrig skylla på någon annan. Gör de förändringar du inom dig vet du bör ta tag i som är i enlighet med Guds ord.
Jodå...visst finns det även märkliga situationer som vi har svårt att själva rå på. 
Där vill Guds kraft komma och göra skillnad!

Saliga är de människor som har sin styrka i dig,
De som har dina vägar i sitt hjärta. 
Ps. 84:6

Eleonora Lahti
Uppsala
Sorry to say....

Jag möter i olika sammanhang många kristna som säger:
- " Nej, jag orkar inte mera möten.." Man är trött och less på att vara mötesbesökare. För dem har besöken i kyrkan blivit färre och färre, och på något märkligt sätt är det inte något man själv valt bort, bara för att man inte ids gå. 
Nej, det sitter djupare och på ett helt annat plan.

Man känner sig inte längre delaktig och hemma i det man trodde var kyrkan, eller känner inte riktigt igen sig. För att inte längre göra våld på sig själv stannar man hemma - och vet inte hur man ska hantera det man upplever. Något man kanske inte ens kan samtala om. Tron och längtan efter Guds närvaro mitt i livet finns kvar, men ändå...
Det är en känsla som har svårt att lämna. Men förstås, kanske man ändå ska försöka hålla skenet uppe...?

Vi alla går igenom olika säsonger och skeenden i livet. Ibland är det bara att härda ut och hålla fast i det man har, andra gånger behöver man släppa taget, fast allt känns osäkert och otryggt.
Det kan vara relationer, familj eller barn som får sätta agendan - och vi vandrar runt i vårt ekorrhjul med längtan att komma vidare....

Människofruktan har med sig snaror
Men den som förtröstar på Herren
blir beskyddad.
Ordsp. 29:25

Gud har aldrig tänkt att vi ska leva nätt och jämt, lite på sparlåga, där andras förväntningar på oss ska diktera vår tillvaro. En underbar framtid väntar alla dem som sätter sitt hopp till Herren, och är öppna för de nya vägar som kan visa sig. Din familj kan självklart vara en del i detta, när du befinner dig mitt i den säsongen av livet.

Visst kan många andra faktorer också spela in, när människor upplever sig möteströtta. Precis som det är för vår fysiska kropp kan det också vara för vårt andliga liv.
Ensidig kost, för mycket socker och fast food, eller för lite sömn och vila, kan ställa till det för oss. Men även besvikelse, oro, felaktiga relationer och sammanhang kan få oss att tappa orken. 

Lev dagligen i Guds ord, för det ger näring och balans i livet.
Stressa inte runt och tro att du ska hinna med allt som förväntas av dig, utan våga prioritera ensamma stunder. 
Var noga med din andliga hygien så inte någon bitterhet eller oro får greppet om dig. Eller felaktig undervisning….
Och du: Låt dina relationer vara det som lyfter dig. Så mycket kraft och glädje rinner ur dig och dränerar ditt liv, om du står kvar i sammanhang "bara för att...”. 
Det kanske är dags att våga visa färg och vara trovärdig där också?!

Var och en har sitt eget ansvar att ta, och du kan aldrig skylla på någon annan. Gör de förändringar du inom dig vet du bör ta tag i som är i enlighet med Guds ord.
Jodå...visst finns det även märkliga situationer som vi har svårt att själva rå på. 
Där vill Guds kraft komma och göra skillnad!

Saliga är de människor som har sin styrka i dig,
De som har dina vägar i sitt hjärta. 
Ps. 84:6

Eleonora Lahti
Uppsala
Sorry to say....

Jag möter i olika sammanhang många kristna som säger:
- " Nej, jag orkar inte mera möten.." Man är trött och less på att vara mötesbesökare. För dem har besöken i kyrkan blivit färre och färre, och på något märkligt sätt är det inte något man själv valt bort, bara för att man inte ids gå. 
Nej, det sitter djupare och på ett helt annat plan.

Man känner sig inte längre delaktig och hemma i det man trodde var kyrkan, eller känner inte riktigt igen sig. För att inte längre göra våld på sig själv stannar man hemma - och vet inte hur man ska hantera det man upplever. Något man kanske inte ens kan samtala om. Tron och längtan efter Guds närvaro mitt i livet finns kvar, men ändå...
Det är en känsla som har svårt att lämna. Men förstås, kanske man ändå ska försöka hålla skenet uppe...?

Vi alla går igenom olika säsonger och skeenden i livet. Ibland är det bara att härda ut och hålla fast i det man har, andra gånger behöver man släppa taget, fast allt känns osäkert och otryggt.
Det kan vara relationer, familj eller barn som får sätta agendan - och vi vandrar runt i vårt ekorrhjul med längtan att komma vidare....

Människofruktan har med sig snaror
Men den som förtröstar på Herren
blir beskyddad.
Ordsp. 29:25

Gud har aldrig tänkt att vi ska leva nätt och jämt, lite på sparlåga, där andras förväntningar på oss ska diktera vår tillvaro. En underbar framtid väntar alla dem som sätter sitt hopp till Herren, och är öppna för de nya vägar som kan visa sig. Din familj kan självklart vara en del i detta, när du befinner dig mitt i den säsongen av livet.

Visst kan många andra faktorer också spela in, när människor upplever sig möteströtta. Precis som det är för vår fysiska kropp kan det också vara för vårt andliga liv.
Ensidig kost, för mycket socker och fast food, eller för lite sömn och vila, kan ställa till det för oss. Men även besvikelse, oro, felaktiga relationer och sammanhang kan få oss att tappa orken. 

Lev dagligen i Guds ord, för det ger näring och balans i livet.
Stressa inte runt och tro att du ska hinna med allt som förväntas av dig, utan våga prioritera ensamma stunder. 
Var noga med din andliga hygien så inte någon bitterhet eller oro får greppet om dig. Eller felaktig undervisning….
Och du: Låt dina relationer vara det som lyfter dig. Så mycket kraft och glädje rinner ur dig och dränerar ditt liv, om du står kvar i sammanhang "bara för att...”. 
Det kanske är dags att våga visa färg och vara trovärdig där också?!

Var och en har sitt eget ansvar att ta, och du kan aldrig skylla på någon annan. Gör de förändringar du inom dig vet du bör ta tag i som är i enlighet med Guds ord.
Jodå...visst finns det även märkliga situationer som vi har svårt att själva rå på. 
Där vill Guds kraft komma och göra skillnad!

Saliga är de människor som har sin styrka i dig,
De som har dina vägar i sitt hjärta. 
Ps. 84:6

Eleonora Lahti
Uppsala
Sorry to say....

Jag möter i olika sammanhang många kristna som säger:
- " Nej, jag orkar inte mera möten.." Man är trött och less på att vara mötesbesökare. För dem har besöken i kyrkan blivit färre och färre, och på något märkligt sätt är det inte något man själv valt bort, bara för att man inte ids gå. 
Nej, det sitter djupare och på ett helt annat plan.

Man känner sig inte längre delaktig och hemma i det man trodde var kyrkan, eller känner inte riktigt igen sig. För att inte längre göra våld på sig själv stannar man hemma - och vet inte hur man ska hantera det man upplever. Något man kanske inte ens kan samtala om. Tron och längtan efter Guds närvaro mitt i livet finns kvar, men ändå...
Det är en känsla som har svårt att lämna. Men förstås, kanske man ändå ska försöka hålla skenet uppe...?

Vi alla går igenom olika säsonger och skeenden i livet. Ibland är det bara att härda ut och hålla fast i det man har, andra gånger behöver man släppa taget, fast allt känns osäkert och otryggt.
Det kan vara relationer, familj eller barn som får sätta agendan - och vi vandrar runt i vårt ekorrhjul med längtan att komma vidare....

Människofruktan har med sig snaror
Men den som förtröstar på Herren
blir beskyddad.
Ordsp. 29:25

Gud har aldrig tänkt att vi ska leva nätt och jämt, lite på sparlåga, där andras förväntningar på oss ska diktera vår tillvaro. En underbar framtid väntar alla dem som sätter sitt hopp till Herren, och är öppna för de nya vägar som kan visa sig. Din familj kan självklart vara en del i detta, när du befinner dig mitt i den säsongen av livet.

Visst kan många andra faktorer också spela in, när människor upplever sig möteströtta. Precis som det är för vår fysiska kropp kan det också vara för vårt andliga liv.
Ensidig kost, för mycket socker och fast food, eller för lite sömn och vila, kan ställa till det för oss. Men även besvikelse, oro, felaktiga relationer och sammanhang kan få oss att tappa orken. 

Lev dagligen i Guds ord, för det ger näring och balans i livet.
Stressa inte runt och tro att du ska hinna med allt som förväntas av dig, utan våga prioritera ensamma stunder. 
Var noga med din andliga hygien så inte någon bitterhet eller oro får greppet om dig. Eller felaktig undervisning….
Och du: Låt dina relationer vara det som lyfter dig. Så mycket kraft och glädje rinner ur dig och dränerar ditt liv, om du står kvar i sammanhang "bara för att...”. 
Det kanske är dags att våga visa färg och vara trovärdig där också?!

Var och en har sitt eget ansvar att ta, och du kan aldrig skylla på någon annan. Gör de förändringar du inom dig vet du bör ta tag i som är i enlighet med Guds ord.
Jodå...visst finns det även märkliga situationer som vi har svårt att själva rå på. 
Där vill Guds kraft komma och göra skillnad!

Saliga är de människor som har sin styrka i dig,
De som har dina vägar i sitt hjärta. 
Ps. 84:6

Eleonora Lahti
Uppsala

Leave a comment