full screen background image

Hej alla kära läsare av Musik-Bloggen här på radio 10 : )

Jag börjar med att citera Jesus där han faktiskt står och ropar i Lukas 4: 18 -19

"Herrens Ande är över mig,  för att han har smort mig till att förkunna glada nyheter för de fattiga. Han har sänt mig till att hela dem som har förkrossade hjärtan. Till att ropa ut FRIHET för de fångna och syn före de blinda, och till att ge de förtryckta frihet (tex folket i Iran ) och till att predika Herrens behagliga år" !!!

Jag citerar också här från en bok som jag just nu läser:

"Den lame mannen som fördes fram till Jesus på en bår behövde först och främst få förlåtelse för de synder han begått., vilket Jesu ord till honom gör klart:

" Var vid gott mod, mitt barn. Dina synder är förlåtna" ( Matt 9:2) Den oförlåtna synden hade fört med sig en andlig bundenhet, men så snart denna bröts botades hans förlamning.

De som stod runt omkring trodde att mannens oförmåga att gå var hela problemet, men Jesus visste att mannen behövde en mycket djupare befrielse innan han kunde återfå sin fulla hälsa.

(fortsatt citat)" Medan vi bad för Mary, en mogen kristen kvinna som sökte mer av Guds helande i sitt liv, mindes hon plötsligt något som hände när hon var 8 år. En äldre pojke hade närmat sig henne, pratat med henne och rört vid henne på ett sexuellt sätt. Hon hade blivit förvirrad och upprörd av det som hände.

Hon hade inte tänkt på händelsen på många år, men förstod att Herren förde upp det i hennes tankar nu så att han skulle kunna hela henne.

När Mary förlät pojken vad han hade gjort upplevde hon det som om han faktiskt var närvarande, och även hur smutsig hon hade känt sig av det som hänt. Vi bad Herren göra henne fri från det osynliga andliga inflytande som pojken haft över hennes liv. När Gud mötte henne med frihet och helande suckade hon djupt och berättade att hon upplevt en fantastisk känsla av befrielse när hon löstes från denna nedsmutsning.

Det Mary beskrev var i själva verket ett andligt inflytande som hållit henne bunden i 50 år. Det blev möjligt för henne att ta emot verklig frihet från Jesus". (slut citat) För att anknyta till det som är aktuellt "me too" .

Det är verkligen fantastiskt att alla de som pg.av olika anledningar inte vågat träda fram och berätta, nu gör det och avslöjar sina förövare. Men människan som blivit utsatt och även förövaren förstås, måste få hjälp som dessa två vi skrivit om härovanför. Den enda som kan ge verklig hjälp är Jesus Kristus.

Till slut ska jag citera en sång jag skrivit som finns på min CD "Goda gåvor" som förklarar hur Jesus sätter dej fri.

Den är skriven utifrån Jesaja 53 och 1 Petrus 2:24-25 samt utifrån det Jesus gjort på Golgata och när han uppstod igen för oss, som beskrivs i Nya Testamentets första 4 böcker Evangelierna:

" Straffet tog han på sig för att du skulle få frid. Det var dina smärtor han bar för din befrielse. Medan man trodde att han var slagen av Gud . Var det för din synd och sjukdom som han inte sa ett ljud. Tigande tog han hugg och slag tills hans rygg var som ett sår. All förbannelse tog han in i sig när spikarna trängde in i hans kropp. Det var våra sjukdomar han bar. Våra smärtor lade han på sig . Han var sårad för våra synders skull. Slagen för det onda vi gjort. Han dog för dig för att du skulle få frid. Genom Jesu sår har vi blivit helade ."

Med önskan om Guds Frid till dig detta nya år

Marie Lönngren Sonesson

 

Veckans bloggare:
Marie Lönngren Sonesson

 
 
Marie Lönngren Sonesson
 
Marie Lönngren Sonesson
Tidigare inlägg från

Lena Andersson Hubbard: Musikens påverkan

by Radio Tio | mar 16, 2016

Det här är ju delvis en blogg av och för folk som sysslar med musik i den kristna världen. Har inte skrivit så mycket om det hittills. Jag kommer att tänka på några ”milstolpar” och uppenbarelser kan man väl säja som har fastnat i mitt sinne. Jag tror att ibland när Gud talar så är det vissa saker som han bara säjer en gång. Jag glömmer aldrig ett tillfälle i början efter att jag blivit frälst och det var typ en kärlekssång som spelades på radion. Ingenting i texten talade om detta men den Helige Ande sa så tydligt att meddelandet i sången var: ” Det finns inget hopp”.  Det tilltalet varnade mej att inte lyssna på världslig musik. Att det finns dolda meddelanden i den musiken som påverkar oss andligt och som bara den Helige Ande kan uppenbara.

Ännu till denna dag så undviker jag världslig musik. Vi tittar på American Idol” och liknande på TV men jag sitter aldrig och ”diggar” profan musik. Och även om jag tittar på musikprogram på TV så lyssnar jag efter det gudomliga. En speciell gudagiven talang etc. Här i USA är ofta många av deltagarna i talangtävlingarna kristna så det är lite annorlunda än i Sverige. På radion när jag kör bil finns flera olika kristna kanaler att välja mellan.

När jag för första gången klev in på Södermalmskyrkan, (November 1985),  kom jag rakt in i en lovsångskonferens. Jag hade blivit frälst på en strand på Mallorca två månader tidigare och Gud ledde mej till denna församling. Lovsången var helt enorm denna kväll. Det var så starkt att jag började svettas. Jag satt på läktaren och var helt förbluffad. Visste inte att nåt sånt här fanns i Sverige. Jag var van att jamma med musiker och har alltid tyckt om att improvisera. Men det fanns alltid ett tak. ”Hit men inte längre”. När jag hörde den här lovsången slogs jag av tanken, ”dom är inte rädda”. Det finns ingen fruktan för vart det ska bära hän. Det var nånting nytt för mej och helt fantastiskt. 

Bror Spetz var pastor i Södermalmskyrkan på den här tiden och han var också den som initierat och bett fram den väckelse som församlingen upplevde. 

Har man en gång upplevt den kraft och smörjelse som fanns i Södermalmskyrkan på 80-talet så glömmer man det aldrig. En smörjelse som gör att människor måste kapitulera inför Gud så fort dom kommer in i lokalen. Guds närvaro var så stark många gånger att man måste hålla sej i väggen för att inte ramla omkull. Vid ett tillfälle när Lester Sumrall var där för att predika kom en sån oerhörd frihet över hela församlingen i slutet av mötet. Absolut HELA kyrkan gungade i dans i den Helige Ande. Inget forcerat, bara total glädje och frihet. Och det slutade lika plötsligt som det började, på en given signal i Anden. Sånt glömmer man inte! Lester Sumrall kom tillbaka två år senare och frågade, -”vad har hänt”? Han upplevde att den frihet vi hade var borta. Men det är en annan historia… 

Pastor Bror frågade mej ganska omgående om jag ville sjunga i församlingen. Jag svarade att jag helst ville vara anonym och bara få en tid av helande och upprättelse. Jag ville inte hoppa från mitt gamla liv rakt in i ett offentligt ”scen liv” i församlingen. Han förstod och respekterade min hållning. 

P.g.a. detta så tog det flera år innan jag s.a.s. ”fick” sjunga. Det tog kanske lite längre tid än vad jag önskat men Gud lät mej pröva mina vingar utanför församlingen. 

(Jag sjöng mycket när vi var ute på gator och torg men inte i själva församlingen egentligen förrns jag kom till Livets Ord där jag fick sjunga solo på stora möten).

Jag hade t.ex. en spelning en kväll på Kolingen i Gamla Stan tillsammans med en gammal god musikervän, Slim Notini, (som jag senare fick leda till frälsning efter en annan spelning som vi hade på Mosebacke). Han hade ett 7-manna band med blåssektion och dom körde härlig, svängig musik. Den här speciella kvällen fick jag vara med och jag sjöng två svängiga gospelsånger. Kolingen är ett ganska litet ställe och det var fullt ös därinne. När jag sjöng mina gospels kom Guds smörjelse på ett alldeles speciellt sätt. Musiken blev så oerhört ”hot” och elektrifierad. Folk var som galna. Dom hängde över scenkanten och bara ropade. Det kändes ungefär som en Beatles konsert på den gamla goda tiden. När jag gick av scenen tänkte jag att nu kommer folk att komma efter mej och dra och slita i mej. Men till min förvåning – ingenting… 

Då talade den Helige Ande och sa, - ”när du upphöjer mej, (Jesus), går du fri

Vad befriande! Vad underbart!  För mej som haft en tonårskarriär och upplevt hur människor kan bete sej och hur man blir allas egendom och som en ”sockerbit” som alla vill ha en del av, var det här verkligt goda nyheter. 

När jag upphöjer Jesus, går jag fri!  Ibland frågar folk varför jag inte kan sjunga nåt annat. Jag tror att när det gäller musik så kan man applicera uttrycket, ”som man ropar i skogen får man svar”. Jag vill vara försiktig med att sända signaler som får ett resultat som jag inte vill ha. Jag tror att min kallelse inte i första hand är att leda lovsång, även om jag älskar det,  utan att nå människor i världen med min musik. Att dom ska känna igen sej och förstå att det handlar om dom. Och jag vill att den Helige Ande ska dra människor till Jesus. Att dom ska bli berörda av Honom.

Det finns dock s.k. Cross Over sånger anser jag som talar ett annat språk men på ett sätt som folk förstår. T.ex. sjöng jag under en tid West Side Storys ”Somewhere” som talar om längtan efter vad som mycket väl kan vara himmelen. Jag vill också försöka skriva såna sånger. Jag har full tro på kraften i Guds ord, men ibland kan valet av andra ord i en sång bli en slags översättning där vi talar till folk där dom är.

I höstas gjorde jag en konsert här i Arizona. Det var svensk publik  så jag gjorde låtar från min nya CD som handlar om tro och frälsning,  plus ett par av mina gamla hits. Jag visste att jag måste vara försiktig med mitt sångval. Många var rädda innan och i vetskap om att jag är kristen försäkrade man sej om att jag förstod sammanhanget och förväntningarna. Eftersom jag inte kunde välja en gospel så avslutade jag med en riktigt svängig blueslåt istället. Den osannolika Pride and Joy. Fullt drag och jag upplevde i alla fall att Guds kraft och liv flödade ut från den låten. På ett sätt där jag tror att folk efteråt upplevde att det här var nåt helt annat. Fast dom inte riktigt förstod vad som hände. Jag tror att dom upplevde ”strömmar av levande vatten”. 

Jag älskar att få stå i Guds flod genom musiken och känna hur hans liv flödar ut och får bryta ned barriärer och öppna människors hjärtan. Har upplevt det här i USA i alla olika församlingar där jag fått sjunga. Hade en sån spelning i Sverige i somras där allting bara föll på plats perfekt. Där varje sång var levande och Gud ledde varje ord. Ingenting kan vara mer tillfredställande än att få bli använd av Gud. 

Leave a comment