full screen background image

Vi talar nästan inte om det...

Jag vet knappt var jag ska börja...😧
Denna julledighet har varit stunder av att leta, gräva, försöka förstå och upptäcka. Och jag blir så frustrerad när jag inte ser eller uppfattar allt som jag vill få tag på! Jag har inget behov av filmer och serier för att kunna roa mig. 
ALLT jag längtar efter är att få del av det Guds Ande vill leverera till sitt folk i denna tid. Jag vill kunna lyssna, ta in och omsätta det.
Våra ögon och öron är viktiga kanaler in i våra liv. Det är bl.a. de som hjälper till att bygga upp eller riva ner det Gudsrike vi har inom oss. Våra hjärtan och tankar behöver ett beskydd i denna tid, och det kan vi inte ta lätt på. 
 
Antikrist ande är i full verksamhet - och det kommer att tillta under 2018. Om vi inte är beredda och förstår tidens olika tecken, kommer vi att ha svårt att navigera framöver. 
 
Jag ber Gud om en desperat hunger mitt ibland oss som kristna, och en noggranhet att inte bli bedragen i denna tid. Att vi ska kunna läsa och förstå Guds Ord på ett klarare sätt, för Gud själv har lovat att uppenbarelsen kring Ordet ska öka i den yttersta tiden - om vi läser...
Finns vi då där för att få tag på det, eller är vi fortfarane i stadiet av att göra som vi alltid har gjort och levt? Kan vi tänka oss att göra de förändringar som behövs?
 
Detta skriver jag till er 
med tanke på dem som försöker leda er vilse.
Vad er beträffar, så förblir i er den smörjelse 
som ni har tagit emot av honom, 
och ni behöver inte någon som undervisar er, 
utan vad hans smörjelse lär er om allting 
är sanning och inte lögn.
Förbli i honom som den har lärt er.
1 Joh.2:26-27
 
Det finns något som vi alla kan få del av. Det är smörjelsen från Gud själv, den helige Andes vägledning, som är unik och tillgänglig för var och en av oss. Då kan vi inte slå oss till ro och tro att andra är våra guider i livet, för i detta avsnitt skrev Johannes just specifikt om Antikrist och antikrister...
Daniel skriver:
 
Dem som har kränkt förbundet 
skall han med smickrande ord locka till avfall,
men de av foket som känner sin Gud
skall stå fasta och hålla ut. 
De förståndiga bland folket ska ge många insikt...
Daniel 11:32-33
 
Det är som om vi kristna som tror på detta har tappat målföret. 
 
William Booth sa på sin tid på 1800-talet, om framtiden och dess faror:
 
"Religion utan den Helige Ande,
kristenhet utan Kristus, 
förlåtelse utan ånger,
frälsning utan pånyttfödelse
politik utan Gud
och himmel utan helvete."
 
Vi har ett och annat att stå upp för och försvara.
 
/Eleonora Lahti

Veckans bloggare:
Eleonora Lahti

 
 
Marie Lönngren Sonesson
 
Marie Lönngren Sonesson
Tidigare inlägg från

Lena Andersson Hubbard: Guds Ande i församlingen

by Radio Tio | maj 04, 2016

Jag berättade förut att vi har hittat en ny församling här i Phoenix. Den första av alla vi varit med i som talar om väckelse. Jag tror att vi som svenskar har mer av en väckelsemedvetenhet. Beroende på var man är med förstås, men vi har ett väckelsearv i Sverige som mitt i allt det utpräglat sekulära lever vidare och har skapat starka kristna.

Vi har inte gått in här med hull och hår ännu och det beror väl på att vi kanske är lite kyrktrötta som Eleonora skrev om förut. Också beroende på att dom år, min man och jag  har haft, där vi varit involverade i ministry, min man som barnpastor, och jag i lovsångstjänst har varit väldigt intensiva. Samtidigt har vi då slungats in i gemenskapen på ett speciellt sätt där vi snabbt lärt känna alla. Lite svårare nu när ingen vet vilka vi är. Hur kommer man in?

I söndags bad jag Gud att hjälpa mej att inte jämföra med det jag varit med om tidigare. Det är så lätt att bli präglad av det sammanhang där man först lärde känna Jesus och kristen tro. Jag minns hur Lester Sumrall en gång sa att de flesta inte kommer längre än till sin första uppenbarelse. Vet inte om det var det här han menade.

Den här nya församlingen är väldigt seriösa. Musiken är jättestark och speciellt pastorsfrun är väldigt eldig och profetisk. Jag gillar det, och jag har väldigt lätt för att hoppa in och be i tungor så det slår gnistor. Men ibland undrar jag, var är humorn och glädjen? Jag har lärt känna Gud som kärleken naturligtvis, men jag har också upplevt så mycket humor och skratt och total frihet i den helige Ande. Det blir så ansträngande när man måste ta i och anstränga sej så mycket hela tiden. Jag kanske har fel. Kanske är det åldern som tar ut sin rätt. Men jag tänker, om inte människor får uppleva Guds nåd och hur befriande Guds Ande är, vad ska vi då gå ut och dela till människor?

En fördel vi har i Sverige är att när Gud börjar verka så märks det verkligen. Här i USA finns så många kyrkor och det kan vara svårt att märkas i mängden. Jag hoppas innerligt att vår nya församling ska nå ut och göra skillnad här i Phoenix.  Jag bara efterfrågar lite mer förtröstan kanske och tro på att Gud verkar även när vi inte tar i så mycket. Och jag kanske fortfarande bara tittar in utan att egentligen ha trätt in eftersom vi är mer av besökare än medlemmar.

Jag ber att Gud ska inlemma oss i en verklig gemenskap som vi så innerligt behöver. Speciellt i den tid vi lever i.

Leave a comment