full screen background image

Vi talar nästan inte om det...

Jag vet knappt var jag ska börja...😧
Denna julledighet har varit stunder av att leta, gräva, försöka förstå och upptäcka. Och jag blir så frustrerad när jag inte ser eller uppfattar allt som jag vill få tag på! Jag har inget behov av filmer och serier för att kunna roa mig. 
ALLT jag längtar efter är att få del av det Guds Ande vill leverera till sitt folk i denna tid. Jag vill kunna lyssna, ta in och omsätta det.
Våra ögon och öron är viktiga kanaler in i våra liv. Det är bl.a. de som hjälper till att bygga upp eller riva ner det Gudsrike vi har inom oss. Våra hjärtan och tankar behöver ett beskydd i denna tid, och det kan vi inte ta lätt på. 
 
Antikrist ande är i full verksamhet - och det kommer att tillta under 2018. Om vi inte är beredda och förstår tidens olika tecken, kommer vi att ha svårt att navigera framöver. 
 
Jag ber Gud om en desperat hunger mitt ibland oss som kristna, och en noggranhet att inte bli bedragen i denna tid. Att vi ska kunna läsa och förstå Guds Ord på ett klarare sätt, för Gud själv har lovat att uppenbarelsen kring Ordet ska öka i den yttersta tiden - om vi läser...
Finns vi då där för att få tag på det, eller är vi fortfarane i stadiet av att göra som vi alltid har gjort och levt? Kan vi tänka oss att göra de förändringar som behövs?
 
Detta skriver jag till er 
med tanke på dem som försöker leda er vilse.
Vad er beträffar, så förblir i er den smörjelse 
som ni har tagit emot av honom, 
och ni behöver inte någon som undervisar er, 
utan vad hans smörjelse lär er om allting 
är sanning och inte lögn.
Förbli i honom som den har lärt er.
1 Joh.2:26-27
 
Det finns något som vi alla kan få del av. Det är smörjelsen från Gud själv, den helige Andes vägledning, som är unik och tillgänglig för var och en av oss. Då kan vi inte slå oss till ro och tro att andra är våra guider i livet, för i detta avsnitt skrev Johannes just specifikt om Antikrist och antikrister...
Daniel skriver:
 
Dem som har kränkt förbundet 
skall han med smickrande ord locka till avfall,
men de av foket som känner sin Gud
skall stå fasta och hålla ut. 
De förståndiga bland folket ska ge många insikt...
Daniel 11:32-33
 
Det är som om vi kristna som tror på detta har tappat målföret. 
 
William Booth sa på sin tid på 1800-talet, om framtiden och dess faror:
 
"Religion utan den Helige Ande,
kristenhet utan Kristus, 
förlåtelse utan ånger,
frälsning utan pånyttfödelse
politik utan Gud
och himmel utan helvete."
 
Vi har ett och annat att stå upp för och försvara.
 
/Eleonora Lahti

Veckans bloggare:
Eleonora Lahti

 
 
Marie Lönngren Sonesson
 
Marie Lönngren Sonesson
Tidigare inlägg från

Magnus Brengesjö: Sorgen och glädjen

by Radio Tio | maj 11, 2016
När jag skriver detta är jag precis vid slutet av min 44:e födelsedag. Helgen har bjudit på högsommarvärme och det senaste dygnet har jag fått tillbringa ensam med min medvandrare och livskamrat Sara. Något som vi konstaterar att vi inte gjort sedan vårt tredje barn, Samuel (snart 2 år) föddes. När man fyller år så får man anledning att reflektera över livet och något som jag blivit påmind om de senaste åren är att sorg och glädje mår bäst av att vandra hand i hand. Ja, du läste rätt. Jag har nog velat leva med dem åtskilda, liksom sett dem som varandras motpoler som inte trivs i varandras sällskap.

När jag de senaste åren har fått acceptera sorgen som en del av livet har jag insett att det nog är tvärtom. Att sorgen och glädjen trivs med att vandra hand i hand som man säger, att det är viktigt att tillåta glädjen mitt i ett sorgearbete, men också att kunna sörja med dem som sörjer när man själv är glad och lycklig. Paulus säger i Romarbrevet 12:15 "Gläd er med dem som gläder sig och gråt med dem som gråter". Jag tror det ligger en djup hemlighet och skatt gömd i den uppmaningen. Lär vi oss det så blir glädjen djupare än vi kunnat ana och sorgebördan lättare att bära.

Under de senaste åren har jag fått följa nära vänners kamp mot cancer i olika former. Dessvärre har det också i några fall inneburit att man fått följa dem till graven. Den smärta sorg man går igenom och delar med människor som kämpar mot dödliga sjukdomar öppnar upp rum i hjärtat man inte visste fanns. Både glädje och sorg. Sorg över att se att de kroppar vi bär omkring på är så svaga när det kommer till kritan, att trots läkares stora kunskap och möjligheter så är våra kroppar dömda att en gång dö. Glädje över att se att en människas själsliv och andliga liv så ofta visar sig starkare än sjukdomar och död. Mina tankar omkring glädje och sorg formulerades för ett tag sedan till en sång:

Sorgen och Glädjen
När Sorgen vandrade ensam 
var dagarna tunga och grå

När Sorgen vandrade ensam 

var livet så svårt att förstå
Men när Sorgen tog Glädjen i handen, 
fann dagarna lätthet och färg
När Sorgen tog Glädjen i handen, 
blev frågor till spännande berg,
som när de bestigits man funnit 
en utsikt man ej visste fanns,
en djupare insikt om livet, 
när Sorgen gav Glädjen en chans
När Glädjen vandrade ensam
var bergen små, mycket små
När Glädjen vandrade ensam
var utsikt något svårt att uppnå
Men när Glädjen tog Sorgen i handen,
fick vandringen motlut och märg
När Glädjen tog Sorgen i handen,
blev frågor till väldiga berg,
som när de bestigits man funnit
en utsikt man ej visste fanns,
en djupare insikt om livet
när Glädjen gav Sorgen en chans

Magnus Brengesjö, Mullsjö den 8 maj 2016

Leave a comment