full screen background image

Så var det slut - och vi utvärderar

 
Skolavslutning - och jag har utvärderat elever med ca. 220 betyg. 
Och själv blir man utvärderad av elever, föräldrar och skolledning om hur man klarar av sitt arbete, kunskapsmässigt och socialt. 
 
Dokumentation ska finnas så jag kan redovisa mina resultat av betyg. Inget får lämnas åt slumpen eller subjektivt tyckande. Det är styrt och reglerat, men många gånger undrar vi lärare: "Vad menar de egentligen på Skolverket? Har de själva koll på läget, eller…?"
Men vi gör så gott vi kan - hoppas vi. 
 
 
Så är det dags för semestrar för många av oss, och när den är över kanske vi har lite nya tankar och idéer inför framtiden. Det känns som om ett och annat bearbetas i det undermedvetna, för att få ny kraft när sommaren är över. 
 
Men det är inte alltid självklart enkelt. 
En del känner sig tilltufsade av livets omständigheter, eller så känns det som om det är över... Andra lever mitt i blomningen, medans andra väntar på "sin tur".
Som vallmon, roderdendron, hortensian eller flädern....
 
 
Jag skall stärka trötta själar, 
Och alla utsvultna själar skall jag mätta.
Jer. 31:25
 
 
Det är lite olika "medicin" för olika själar, för vi kan känna oss som fångar i ett slaveri, som behöver sin egen behandling.
 
Det finns kunskap som hjälper att oss förstå och erfarenheter som berättar,  men vi måste även se att det finns en vishet och insikt som bara Gud kan ge, in i våra liv, för att förstå skeenden och händelser. Så länge vi söker mänskliga naturliga förklaringar och vägar, får vi mänskliga och naturliga svar....
När vi behöver se större, längre, och få perspektiv som inte finns  i det naturliga, då får vi komma till den plats där Gud vill tala till oss
Ja, egentligen får vi ju alltid vara där...
 
 
Nu har Herren, vår Gud, bevisat oss 
ett litet ögonblick av nåd.
Han har låtit en räddad skara bli kvar av oss
och gett oss fotfästet på sin heliga plats,
för att han, vår Gud, 
skulle låta ljus gå upp för våra ögon
och ge oss andrum i vårt slaveri. 
Esra 9:8
 
 
Att ta en stund att utvärdera och reflektera över det som varit är inte helt fel, när vi får lite andrum.
I våra personliga liv, familjer, arbetsplatser och kyrkor...
 
Hur ser strukturer, ordningar, prioriteringar ut? Vem styr och ställer, eller har det utvecklats självutnämnda ledare, småpåvar och där ledarskapet vacklar, eller borde bytas ut? Ibland kan en liten kursändring på en enda grad, göra att man missar målet. 
Och alla är med på skutan.
Och alla har ett ansvar och mandat att tänka till och även tycka till.
Ordet är TILLSAMMANS!
 
Hur ser kulturen ut? Försöker man att anpassa sig efter tidstrender, där det är grundläggande värderingar som man egentligen tror sig utgå ifrån? Och synen börjar bli grumlig.... En kultur som säger en sak, men lever en annan. Utredningar tillsätts för vissa, samtalsterapi för andra, och man nagelfar situationer för förtroende, tillit, och trovärdighet, har blivit en bristvara. Och man undrar...
Så har vi pedagogik inom skolan, ekonomiska intressen inom företagsvärlden, fritidsintressen i familjen och teologi i kyrkan. Vad är bestående värden och sanningar, som gäller i alla tider? Vad är förhandlingsbart och vad ska man lämna? 
 
Strukturer - Kulturer - Pedagogik/ ekonomiska intressen/ teologi/ fritidsintressen
Jo, det är där vi rört oss i vår utvärdering på min arbetsplats. Hej och hå vad det ven och blåste!! Men värdet av allas medverkan kan inte nog understrykas. Kan vi, får vi...?
Det är tillsammans vi arbetar, för gemensamma mål, med en gemensam värdegrund - och ALLAS input behövs för att se den hela bilden.
Here we go! 
 
Förtroende är inte något man kan kräva.
Bara något man kan förtjäna.
Och det gäller oss alla!
 
Ett ljus ska få upp för våra ögon
Och ge oss andrum.... 
 
 
Eleonora Lahti
Uppsala

Veckans bloggare:
Eleonora Lahti

 
 
Marie Lönngren Sonesson
 
Marie Lönngren Sonesson
Tidigare inlägg från

Kul att vara tillbaka!

by Radio Tio | okt 10, 2017

Som nån annan skrev, kul att vara tillbaka här på bloggen. Jag skriver alltid lite från mitt amerikanska perspektiv eftersom jag bor i USA sedan 16 år tillbaka. Men jag försöker ändå följa med vad som händer i Sverige. Så glad att Internet och Facebook finns!

Jag var hemma i Sverige i augusti i 3 ½ vecka. Mest för att se till mina föräldrar som börjar bli till åren, men jag gjorde även 2 konserter som båda kändes väldigt välsignade. När vi gav ut min CD ”Open Your Heart” 2015 så hade jag i stort sett varit borta från den s.k. branschen i 30 år och det kändes lite som att jag fick slå mej in. Gud var med men det var ändå lite tufft som att man fick böna och be om att få spelningar. Dom här 2 konserterna var helt förberedda och jag blev glatt överraskad över gensvaret. I båda fallen var det eldsjälar som jag inte kände sedan förut som ordnade med allt och absolut ville att jag skulle komma och sjunga. 2015 hade jag och min man i stort sett bestämt att förutom min gamla hit ”Är det konstigt att man längtar bort nån gång”, (som jag inte kommer undan), så skulle jag bara sjunga sånger från CD:n och promota den. Nu 2 år senare upplevde jag att det var viktigt att ta med flera av dom gamla sångerna. 

Förra året fick jag bakgrunder till dom här sångerna från förr från Thomas, en glad broder och musiker i Blekinge. Jag gjorde t.ex. sånger från min vis-LP ”12 Nya Visor” från 1972 som innehöll specialskrivna sånger för plattan. Olle Adolphson skrev t.ex. ”Nu kommer kvällen” med profetisk text.

”Nu kommer kvällen och solen går, och skuggorna är nära.
Snart tystnar sången och natten rår, och blir kanske svår att bära.
Så sjung mens himlen ännu är ljus, och sång kan ge ro och lisa.
I våldets natt, i ondskapens hus, då hjälper oss ingen visa.
Men ska den dödas när modet flyr, för mörker nöd och fara.
Så ska den födas när dagen gryr. Då blir åter gott att vara”.

Jag sjöng även Ted Gärdestads ”Sol, vind och vatten” med text av Kennet Gärdestad som också skrevs för min platta och även har ett profetiskt inslag tycker jag. Det här är bara versarna.

Ӏnnu spelar syrsor till vindarnas sus
Ännu rullar kulorna på skolgårdens grus
Och än strålar solen på brunbrända ben
Ännu ruvar fåglarna fast timmen är sen

Det finns tid till försoning innan dagen är förbi
För jag tror, jag tror på friheten jag lever i
Och är det inte verklighet
så drömmer jag

Jag vill veta vägen till herdarnas hus
Jag behöver att omges av en ledstjärnas ljus
Det skymmer vid Sion och natten blir sval
Men än doftar blommorna
i skuggornas dal

Det finns tid till försoning innan natten slagit ut
För jag tror, jag tror att livet får ett lyckligt slut
Och är det inte verklighet
så drömmer jag”

Upplevde hur dom här sångerna gjorde att publiken även var öppen för dom nya sångerna och dom ville gärna ha nya CD:n efteråt. Jag vittnar alltid och berättar om mitt liv före och efter frälsningen. Jag tror att om man klart och tydligt står för Jesus så kan smörjelsen ibland vara på dom icke kristna sångerna därför att dom talar ett språk som människor förstår. Den här konserten var i Karlstads Domkyrka och det var fullsatt. Det hade jag inte väntat mej men det var verkligen roligt. Den andra konserten var i Norrköping tillsammans med många andra artister. Det var också välsignat och jag hade många bra samtal. Känner mej som fisken i vattnet i sådana sammanhang. Mer av det käre Gud Fader!

Vi jobbar vidare med nytt material. Det svåra för mej, och det kanske bara är en tankebyggnad, men jag jobbar heltid och har svårt att hinna skriva texter, göra sånger m.m. Här i USA hänger jobbet ihop med sjukförsäkring t.ex. och man har inte lika mycket tid för ”lek” här som i Sverige. Människor jobbar hårt och unnar sej knappt någon ledighet. Beder om rätt balans i livet. Vad vi är kallade till är ju ändå det viktigaste. Beder också om fler öppnade dörrar i Sverige. Det är där jag har en ingång och där finns det människor som vill lyssna och som så innerligt behöver evangelium.

Var välsignade!

 

 

Leave a comment